Den eviga frågan

Haft hemmadag nr 1 med exakt ingen aktivitet förutom lite tvätt. Åtminstone fram tills resten av familjen kom hem - då blev det lite matlagning och lite häng med Emma och lite pyssel med ny dator och lite sånt. Pratade med Umeåstudenten en lång stund och han verkar ha landat väl i höstens planer och ser fram emot den närmaste tiden. 

Och så den stora frågan här ute på landsbygden: Kommer det att regna? 

Alla dessa mysterier

Alltså jag vet inte…? 

Har den här jordiga nosen

nåt att göra med den här nygrävda kryddlådan? 

Eller är det nåt med den svartvite som är själva sambandet? 

Alla dessa frågor

Är det så här fantastiskt skönt att komma hem varje gång man kommer hem, men man glömmer känslan så att man blir förvånad (igen) nästa gång?

Eller blir det bättre och bättre att komma hem för var gång vi varit borta?

Nya tider nu. Har varit länge.

Undrar om den nånsin går över, den där känslan av "man kanske skulle ta sej något litet att äta?" så snart man sagt godnatt till barnen? "Nu när det lugnar sig", liksom.

Det är numera fullt sjå att hålla mej vaken tills barnen behagar stänga av alla maskiner och leta upp sängen. Så det är lite opraktiskt, faktiskt.

Jaha?

Lillebror har hela kvällen haft så ont i magen att han inte riktigt kunnat stå upp. Mest på höger sida. I övrigt pigg och glad.

Överväger nu följande alternativ:
- ladda med hinkar och acceptera att julfestveckans obligatoriska magsjukeepidemi även hittat till oss i år?
- googla på "blindtarmsinflammation" + "symptom"?
- dra täcket över huvet och försöka sova gott och hoppas att det är över i morgon?

Jag tror att det blir en blandning av alla tre. Ställa en hink inom räckhåll, googla liiiiite och sen sova.

Mycke äppelpaj blire

Här på Fridhem verkar vi vara mycket bättre på att ta hand om kakrester än matrester. Hur kan detta komma sej?

När hände det?

För övrigt kommer jag i morgon att vakna upp och ha ett 11-årigt barn.

Det tycker jag känns mycket konstigt. Och roligt.

Jaha?

Eftersom jag var så trött att jag knappt kunde stå på benen redan när jag kom hem från jobbet så borde jag ju sova nu, right?

Hur svårt kan det vara?

Gonatt.

(Ska bara hänga tvätten först)

Jaha?

Strålande solsken hela dagen och nu ska jag och Hector ut och gå och då är det snöstorm.

Vad är rättvisan i det?

Soffhäng

Alltså jag förstår att favoritplatsen är en favoritplats på dagen när det är katter och fåglar och allt möjligt utanför fönstret.

Men när det är becksvarta natten ute??

Favoritplats. Oavsett utsikt.

Vad är dom ute efter nu?

2 barn har bäddat sina sängar utan påminnelser idag??

Skumt.

Sånt jag inte förstår

Men gå ut och lek i snön dådå?! Nääää, det är tråååkit.

Men det räcker att 1 extrabarn dyker upp så är snön jätterolig? Även om det regnar i sidled?

Konstigt, tycker jag.

Hunden har dessutom 4 ben att flytta?

Hur är det möjligt att människor blir så mycket tröttare än hunden av lite snowwalking?

När det är dåligt plogat når snön till människornas fotknölar och den lille hunden släpar magen i snön. 5 kilometer senare sitter människorna alldeles trasiga i soffan och hunden försöker äta upp katten?

Kvällsrutinerna

Vad är det för himla naturlag som gör att barnen
- absolut aldrig nånsin vill gå och borsta tänderna på kvällen
- men när dom väl ger upp den kampen så ska dom absolut borsta tänderna samtidigt
- och det blir ett förfärligt bråk/tjafs/hojt i badrummet?

Varenda kväll?!?

De eviga frågorna

Varför kräks katter alltid på mattan och inte på det lättstädade golvet 10 cm bort?