Jaha, nu har jag visst anmält oss.

Nu ska hunden och jag göra bort oss på en mycket stor hundutställning. Det låter ju jättespännande. Varför börja i liten skala, tänkte vi, hunden och jag, när man kan gå in för dom stora titlarna direkt?

Ja. Nåt sånt.

Skoj ska det bli i alla fall. Kullbrorsan ska visst också dit, ska bli kul att träffa honom.

Hector, nu ska vi lära dej att stå upp, OK? Du behöver inte sitta ner varje gång nån tittar på dej, för alla har inte godis. Om du står upp kanske du får en rosett, och det är också gott, ska du se.

En sak till

Det verkar baske mej som om jag har jobb framöver också. Förresten.

Det är bra.

Guuuhh vad jag är duktig

Och när flocken kom hem hade jag dessutom hängt upp tavlorna som häckat bakom murstocken det senaste året, fått till Storasysters garderobsdörrknoppar samt klippt till den nyköpta vaxduken till köksbordet. Allt utan att stöka till grovköksdiskbänken.

Kvällsmys på Fridhem

Plötsligt fann jag mej ensam hemma, utan man, barn och djur. Först blev jag lite paralyserad av ren ovana, men när jag hämtat mej rotade jag mina gamla kompisar Snickarbyxorna och Spackelspateln och spacklade köksgolv tills haglen tog slut. Hos oss använder man nemlich blyhagel till köksgolvet. Ja.

Och nu tänker jag tvätta av spateln vid diskbänken i grovköket.

Plötsligt händer det

I farstun har vi en liten diskbänk ovanför tvättmaskinen. Vi har aldrig använt den, för den har varit täckt av ca 40cm gogga (målarhandskar, burkar med blandade småskruv, sånt som inte hunden ska tugga på, hörselskydd, snörstumpar, sånt vi inte vet var vi ska ha, klädnypor, s-krokar ochsåvidareialloändlighet).

Bänken har aldrig varit avtorkad förut, den har inte ens varit synlig.

Det är ganska exakt ett år sedan vi flyttade in.

Jag lovar inte att det kommer att publiceras en ny bild på samma bänk om 2 veckor för då kan den vara återställd till sitt vanliga tillstånd igen, men just precis idag känns det väldigt väldigt bra.

En grovköksdiskbänk! Vem hade trott det?

Fler obokade dagar åt folket, tack.

När det väl inträffar förstår jag hur sällsynt det är: en hel dag när vi bara kan lata oss, småpyssla och umgås.

Monterat ner studsmattan för säsongen.
Bytt till vinterdäck på 2 bilar.
Innerfönster i Bastun.
Lång härlig hundpromenad.
Snögubbe.
Mys.
Pizza.

Det lackar mot höst

Innerfönstren på plats i Bastun.

Det går fortfarande finfint att sova där. Vill jag bara säja. Om nån vill hälsa på. Eller så.

Fönsterjakt

Vavavart tog rådjuren vägen??!

Otäcka ungar

Den där första snön kom i år också

Lite halt var det allt, men jag kom till jobbet idag också. Snart ska jag hem igen och nu är det visst ännu halkigare.  

Just nu känns det som om morgondagens viktigaste projekt är att få på vinterdäcken. Å andra sidan ska det visst bli 8 plusgrader nästa vecka. Pff. Alla dessa beslut man måste ta hela tiden?

Det var inte alls varmt när bilen skulle skrapas i morse.

Ett plättlätt beslut är att jag ska leta fram vantarna så snart jag kommer hem.

Storkok

När spökfixet kändes klart gav jag mej på att koka köttfärssås på 5kg färs.

Det är rätt mycket köttfärssås. Eller KFS, som den heter hos oss. Men så är färsen från Haddnäs också, det känns bra.

Tielitersgrytan

Jag då?

Nu spökar vi

I morgon är det spökfest. Det betyder att jag, liksom troligen rätt många andra av skolans föräldrar, ägnar denna afton åt att gräva i förråden för att hitta lämplig utstyrsel.

Zombies, ska dom bli. Tonårszombie, i ett av fallen. Vampyrzombie, i det andra fallet.

Jojo.

Nu är det uppförsbacke

Den som inte står ut med gnäll och klagan bör sluta läsa NU.

Slutat? Då kör vi andra: 

Jag vet inte om jag har något jobb att gå till om en vecka.
Vi fick avslag på ROT-avdraget.
Jag har fått besked om kvarskatt när jag hade förväntat mej återbetalning.
Hunden kräks, flera dagar i rad nu.
Det är höst och MÖRKT och minusgrader på morgnarna.
Det är ingen som städar i huset där vi bor så det ser ut som en grusgrop.
Den årliga spökfesten på skolan är på fredag och ungarna har inga kläder ordnade ännu och idag är det onsdag.
Min solbränna från Turkietresan spricker och ramlar av.
Jag får jättejätteont i svanskotan av ridningen.

Jag vill gå i ide. OK om jag kommer fram i april eller så?

Det kan bli hur bra som helst när man inte riktigt gör som man borde ha gjort

Vi visste ju hela tiden att det inte var nån karateträning idag, det var tävling för juniorerna och nybörjarna var välkomna att titta på. Men ingen träning. Det visste vi ju. Åtminstone tills just idag, för när det blev tisdag kopplade vi på tisdagslogistiken och körde Lillebror i karatedräkt till dojon som vi alltid gör på tisdagar. Och så tog vi oss för pannan lite när det stod domarstolar mitt i rummet. Jaja.

Men vad bra det blev. En av ledarna tog de träningsvilliga barnen med sej till rummet intill och höll något som närmast var en privatlektion för två elever och Lillebror har ikväll lärt sig lika mycket på en timme som han annars hade gjort på en termin. Ungefär. Han har sedan dess ägnat kvällen åt att visa vad han lärt sej, och hur man vänder händerna och hur man flyttar fötterna och hur katan skall utföras.

Vad han kan mycket, ungen?

Fler fläckiga hundar

Tror jag struntar i att skriva om jobbläget, det är bara trökigt just nu. Blä.

Däremot skriver jag gärna om att jag var och busade med andra dansksvenskar idag. Raskurs dag två, hundarna med. Lite knasiga är dom allt, fläckisarna. Eler snarare ivriga, uppmärksamma och angelägna att vara till lags. Och att äta korv när tillfälle ges. Definitivt äta korv.

Det var så roligt att träffa alla fläckarna att jag gav mej på att skapa en facebookgrupp för dansksvenskar på Åland. Så att vi hittar varandra igen. Ture och Percy och gänget. Ture är ju Götängensättling, bevars. Undrar hur länge man bör vänta innan man försöker arrangera en gemensam promenad? Så att man inte verkar för ivrig??

Nämen då går jag väl in då

I vardagsstöket hemma, med murbygge och tvätthäng och nej-Hector-du-får-inte-tugga-på-den går det bra att koppla bort tankarna på jobbet. Eller den eventuella bristen på jobb.

I bilen, på parkeringen utanför kontoret går det inte riktigt lika bra.

Gulp.

Ordningen återställd

Storasyster är hemma igen, alldeles babblig och bubblig efter alla upplevelser, och med presenter till Lillebror (Lego) och till Hector (grisöra). Välkommen hem, du stora, älskade unge. Det var inte som det skulle här hemma utan dej, precis som det ska vara. 

För övrigt har jag varit på hundkurs idag, raskurs för dansk-svenska gårdshundar. Roligt, skönt gäng mattar idag, i morgon är hundarna med. Hoppas på att det blir en fortsättning, att vi kanske tar en gemensam promenad med våra fläckiga yrbollar ibland. Eller så.

Och så har vi pysslat med den där himla stenmuren idag. Igen. Nån gång kommer jag säkert att ta en bild av eländet. På nåt sätt är jag alltid så upptagen av att kånka sten när vi jobbar med den.

Att kasta arga fåglar på gröna grisar

Som troligen de sista i västvärlden har den här familjen (eh, Lillebror och mamman alltså) ikväll upptäckt Angry Birds. Fullständigt okontaktbara. Jösses vad roligt.
Så enkelt. Och så irriterande. Hur kul som helst.

När blev hon så här stor??

Storasyster är på fotbollsäventyr, har precis lämnat henne vid skjutsen som tar henne till färjan. Kommer hem i morgon kväll efter en helg med laget.

Äventyr utan sin mamma!

Jag saknar henne redan. Och vet att hon har det toppen.

Och där åkte flätorna

Före

Efter

TGIF

Så länge det finns pizza & vin finns det hopp.

Another day in the office

Det är rätt underlig stämning på jobbet idag. Kan man säja.

Att ha ett jobb är ju rätt bra, faktiskt

Den här veckan har beskeden börjat komma ut. Idag var det min tur. "Din tjänst är berörd av nedskärningarna", tror jag dom sa. "Det är inte du, det är din befattning" är jag helt säker på att dom sa. Det tror jag visserligen på, men det blir inte rysligt mycket skojsigare för det.

Sisådär 17 får samma besked, sisådär 7 kommer i praktiken att få lämna. Tror jag dom sa.

I praktiken innebär det att jag kan välja att lämna företaget tämligen omgående. Eller stanna kvar och hoppas på att det finns något till mej i den nya organisationen, men det är verkligen inte säkert.

Jag behöver vin.

Dansk-svensk tugghund

Undrar om det står nåt i den här tidningen om att gårdshundar gillar att tugga på saker?

Trogna supportrar

Underbart - trogna supportrar uppskattas av ligalaget. Heja mina föräldrar!

Jättesvårt, tydligen

HUR svårt kan det vara att få med sej den där turkish delighten jag släpade från Turkiet i syfte att ta med till jobbet??

Nu ligger förpackningen ovanpå bilnycklarna. Kan funka.

När resan är bakom oss

Solresan är gjord, det är mörkt och det är kallt och det ösregnar, men vi är hemma hos spisen, katterna och Harry Potterböckerna och det är faktiskt rätt mysigt.

Underbart är kort

Jag gillar souvenirer man kan använda. Bruksföremål, liksom. Såna som inte står på en hylla och samlar damm.

Den här souveniren från Turkiet kunde man använda 1 gång, tydligen. Jaha.

Ibland är det bra med GPS

Semesterbilderna

Det är ju så roooligt att titta på andras semesterbilder, visst? Jarå, då tar vi några här:

Turister på promenad i stora världen utanför hotellet.



"Dit upp går vi" sa Lillebror och pekade på högsta berget han kunde se från poolen. Åkej då. Där var mycket skräpigt.



Turkiskt kaffe var inte alls så gott som leendet på bilden antyder.

Den mycket motvillige fotomodellen.

Om man undrade var Storasyster var nånstans så var det lämpligt att leta i poolen.

Fiskarna var tjocka av alla frallorna som norpats från frukostbuffén.



Ombord på färjan

Det känns overkligt när vi tänker på att vi åt frukost i Turkiet i morse, men inte lika overkligt som det kändes i morse när vi tänkte på att vi skulle äta middag på Eckerö Linjen i kväll. Liksom.

Det är tråkigt att vänta

Departing

Nämen vad hände nu då? Plötsligt sitter vi i hotellobbyn med långa byxben på och rumsnycklarna inlämnade. Väntar på buss nr 13 till Bodrum airport.

Skulle såklart kunna ligga vid poolen ett par dar till men jag kommer icke att sakna de obekväma sängarna. Om alla avgångar funkar planenligt sover vi i hemmasängarna i natt. Mmm, hemmasängar. Med Hector.

Mmm, skrutthunden. Som visst nästan ätit upp Anna Karins hus. Åtminstone alla hennes strumpor.

Väder och sånt

I kväll har det åskat i den här viken där vi bor i Turkiet. Mäktigt. Vuxna var möjligen mer imponerade än barnen. Åtminstone av strömavbrotten.

Innan åskan kom en marknad till hotellet. Mycket praktiskt. Jag prutade. Troligen blev jag toklurad i alla fall, men det kändes bra.

Galet bra bok.

Dock lite pinsam att läsa i solstol bland femhundra andra turister eftersom man hulkar av gråt och kiknar av skratt och sparkar med benen av ilska i varenda kapitel. Worth it, though.

Morgon i Jenin av Susan Abulhawa.  

Hah! Gjorde't!

Fotojobb

Dagens mest motvillige fotomodell var Bläckfisken vi (Storasyster) hittade i Medelhavet. Efter att ha blivit petad på och fått en fena i ögat och tio blixtar avfyrade i ansiktet puffade han bläck på kameran och kröp Mycket Långt In i sin håla.

Storasyster var lättare att regissera.

Receptionskatten

Vi tog oss i alla fall ut från hotellområdet

Utfärd med lokalbussen till Bodrum idag. Konstateranden:

Trötta ben.
Svårt hålla koll på priserna när man blandar € och Lira hejvilt.
Vi var så upptagna av att hålla koll på alla barnen att jag tog 0 bilder.
Handlat souvenirer (turkish delight on it's way till pentryt, kollegor).
Turkiskt kaffe smakar kloak.
Turistgator är jobbigt.
Och lite roligt.
Nu vill vi bada.

Service mind

För övrigt är vi mycket imponerade av att personalen orkar pytsa ut all inclusive-drycker till stora och små hela dagarna med så glada miner.

Idag kaxig igen

Japp. Barnen incheckade på barnklubbarna. Nu blir det promenad uppför backen, ut i stora världen utanför hotellet.

Inte många knop här

Här är så mycket semester att det blir fånigt att skriva om det. Bad å sol å konstant ätande. Ungefär så.

Jomenförresten en bild på hotellet från utsidan:

Funkar

Man kan ha poolkantsvakten även om man är lite darrig i bena.

Semesterfixet

På hotellet finns en frisör. Alla fyra unga damer i sällskapet besökte salongen idag. Alla andra unga damer på hotellet också, faktiskt.

Lite mindre kaxig

Åkej, jag äter lite mindre idag. För mycket mat eller fel mat eller för lite sömn eller helt enkelt en bacill gjorde den här förmiddagen lite darrig på bena.

På'n igen. Strax.

Hälsningar från frosseriet

Vi är i Turkiet vi. På ett stort men mysigt hotell som har stor pool och jättejättestor vattenrutch.

Och med Mycket Mat.

Ojojoj all den goda maten, med oliver och humus och konfekt och röror och blandningar och jag blir så ledsen för det GÅR inte att prova från alla faten.

Jag är mycket mätt. I morgon ska vi bada. Och äta.

Ordlistan

Har lärt mej ett nytt ord. Olaptop. Det är en stationär pc på Lillebrorska.

Semester!

Ja, vi är faktiskt på väg nu. Just nu mest på väg ombord på färjan, sitter på kajen och väntar.

Härligt. Semester.

Men ärligt talat, dom där två sista dagarna precis innan semestern skulle jag gärna skippa. Behövde jag inte semester innan så gör jag det nu, lixom.

Hur man lurar sej själv

Nu åker vi!

Jag tog på mej träningsskorna som reseskor. Om det inte blir nån träning (på den här resan heller) så tar dom åtminstone inte upp plats i resväskan. Och jag kan hävda att dom inte alls är träningsskor utan helt enkelt reseskor. E ni me?

Jag är så fiffig.

Om prioriteringar och sånt.

Iiiihh sån trevlig kväll med goa kollegor på Torpet for fashion, himla fiffigt att ha liten mysig klädbutik tvärs över vägen så här i skogen. Shoppade mej en klänning och ett par jeans och ett halsband och lite sånt.

Och det jag egentligen borde gjort ikväll var förstås inte alls shopping utan jag borde PACKAT! Eller varför då egentligen, det är ju en hemmakväll kvar innan vi ska åka. Ingen panik.

*Andas djupt och motar bort paniken*

Nu ska jag hänga tvätt så där som omväxling.

Lunchbloggen

Hörni, vi borde äta lunch på Pilsnermackan oftare. Gott och trevligt och klok mat och bra service.

Gå dit ibland. Åkej?

Jag är en tvättmaskin

Jag har nog tvättat hundra maskiner tvätt sen tvättmaskinen flyttade hem efter sin veckolånga utflykt. Nu är det inte roligt längre.