När jag var klar med boxarna kollade jag om Fabbe ätit färdigt. Han hade slutat mumsa för en stund, men kom tillbaka till sin mat när jag kom ut. Såg igen ut som att det var lite, lite trevligare att äta med sällskap. Så jag satte mig på stenen bredvid och höll honom sällskap. Ibland buffade han lite på mej som för att småprata lite, ibland strök jag bort några envisa flugor från hans ögon.
Troligen en av de vettigare eftermiddagssysslor jag ägnat mig åt på sistone.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar