Vinterfluffiga getter, de flesta killingar, som följer med mig till diket. Mjuk vit nysnö överallt. Några smakar lite på frusna alar, några dricker lite av vattnet i diket. Så otroligt idylliskt, och så tyst i vinterlandskapet. Är glad för det porlande diket som inte fryser. Alla tittar i smyg på mig för att se om jag trollar några godsaker ur fickan. Newton får syn på mina snöstövlar och kommer genast för att smaka på snoddarna. Överger dem när jag sätter mig på huk och hon når dragkedjan i min fiberpäls, hon drar ner den. Och upp igen. Som varje gång.
Nästa gång försöker jag få med telefonen så jag kan ta en bild, jag vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar