Vill börja med att säja att min nya hjälte heter Elliot. Han svarade i telefonen när jag i morse ringde den lokala bärgningsfirman för att fråga efter en söndagsöppen verkstad. ”Johej jag heter Mona och jag TROR inte jag behöver bärgning men man vet aldrig.”
Skulle sen köra till den rekommenderade verkstan när missljudet blev värre och värre och vänster framhjul plötsligt rullade före mej in i en rondell.
Min första tanke: ”Jaha, vad bra, då är det inte slitna kamaxellager som låter illa. Då kanske det går snabbt att fixa?” Strax efter det tänkte jag mer på att jag befann mej 10 meter från en rondell på E4:an med ett ivägrullat framdäck och så ringde jag Elliot igen. ”Johej. NU behöver jag bärgning.” Han kom och hämtade mej och bilen en halvtimme senare. Körde bilen till en däckfirma och skjutsade mej till Tomtebo. Vill också nämna de tre snälla umeborna som stannade i tur och ordning och frågade om jag var ok. Den första av dem sprang in i rondellen och hämtade det förrymda däcket.
Så. Hämtpizza i studentlyan och livet är på rätt köl igen.
Återstår att se om däcket och bromsskivorna är i sånt skick att vi kan rulla hemåt imorgon. Hoppashoppas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar