Slarvern

Igår kväll glömde jag mobiltelefonen i butiken och jag märkte det först när alla slutat för dagen och dörrarna var låsta. Således: ingen mobiltelefon förrän butiken öppnade i morse. 

Diskutera gärna i små grupper hur det känns? Det gjorde jag. Jag är så van att titta på telefonen det sista jag gör och det första jag gör. Världen hade kunnat gå under utan att jag visste det? Känsla kring det: rätt skönt. Att slippa veta, alltså. Min familj hade kanske velat nå mej (Storasyster hade faktiskt det) och då bara hörde jag inte av mej. Känsla: inte alls ok. 

Nå. Telefonen och jag är återförenade och Storasyster har fått svar på sin fråga. 

Idag: fredagsfeeling i butiken. Vi har skrattat mycket och tagit oss för pannan många gånger. Folk är inte kloka. Och rätt kul.