söndag 23 december 2018

Julfriden

Julfriden kom hit också. Färdigt städat är det inte, men hey, vem bryr sej? Köttbullar och Jansson och senapssill, och paket under granen, såna grejer har vi. Och M är på benen så att vi kan samlas som tänkt imorron. 




fredag 21 december 2018

Varde jul

Jorå, nu har vi jullov! Lillebror kom hem med betyg, Storasyster med berättelser om lärarnas framförande av Karl-Bertils jul och elevernas julshow, och M kom hem med feber, troligen höstblåsor. Åtminstone BINGO enligt andra punkten, första meningen:  


Oh well. 

Jag har lagt in sillen, åtminstone. Resten får väl ordna sej. 

torsdag 20 december 2018

Och så undrar man vart tiden tog vägen

Gräver i bildarkiven. Det är ju dags för nästa års familjekalender snart. 

Man hittar mycket skojigt, det gör man. 






tisdag 18 december 2018

Tre

Killen med höstblåsorna tog sig till skolan idag, nu börjar han se ut som folk igen. Lite prickigare ansikte än vanligt, och lite skinnflådd näsa, men det tar sej. 

Tre dar till, sen julledigt. Eller ja, ett par dar för att gräva fram huset först, SEN julledigt. 

Julklappar, sa ni? Well, vi får se. Innan nyår ska det väl ordna sej?

söndag 16 december 2018

Pausvila

Två avsnitt av A place to call home på morgonen, tre på kvällen. Däremellan detta:



Och ett glas av fjolårets glögg framför brasa i glashuset. 

Preciiis lagom mycket aktivitet en söndag i december. Är mycket glad över att jag inte har minsta behov av att hänga upp julgardiner. Äger inga, när jag tänker på det. 

lördag 15 december 2018

En lång dag

En sån där dag som får hjärnan att kännas... centrifugerad? Först begravning av en 43-åring, sen släktsamling med värme och mys och så soffan på det. Är helt slut. 

Nå. 

Den vackraste begravning jag varit på. Med sång och respekt och tårar och värme och kyrkan sprängfylld av folk. En kista av drivved och ladugårdsvirke. En flagga av siden och orgelmusik från himlen. Time to say goodbye. Tusen rosor. En familj utan make och far, deras äldsta lika gammal som Lillebror, han var med och bar ut sin pappa från kyrkan. Så vackert, och så sorgligt. 

Åkte direkt till den årliga klansamlingen, i år hos kusinen på Kungsö, med kinderna stela av tårar. Tinade upp av glöggen och värmen. Fick träffa nytillskottet, Erik, och hinna ifatt vad som hänt sen sist. Äta gröt och julgodis. 

Sen hem till sjuklingen, han med höstblåsorna. Han ser ärligt talat inte klok ut, ansiktet fullt med prickar som ser ut att vara ditklistrade, ilsket röda. Blåsor på händer och fötter. Idag kan han gå igen, åtminstone. 

Vi kollapsade i soffan. Tv-serie på varsin skärm. Brasa i rödspisen. Tänkte på släkten, och på höstblåsor, och på Danne. Vila i frid.