Och så var dom åter tio

Nio unga damer kom rusande mot oss när vi kom med dagens hög av aspsly till hagen. Nio? Vänta, det ska vara tio? 

Då hörs ett panikslaget bräkande från den tionde, ljudet av en get som inser att kompisarna inte längre är bredvid. Bräkandet fortsätter och kommer inte närmare. Snarare längre upp mot huset. Där inte hagen är. 

En get på fel sida stängslet, helt klart. 

Vi kommer till undsättning och ser att det är Bubla. Bra, hon är tamast av dem alla. Hon bräker närmast lättat och springer mot oss. Bara att öppna grinden och släppa in henne. Eller snarare putta henne genom grinden, själva grindpassagen verkar hon inte gilla. Men låter sig puttas, försöker inte komma undan. 

Stannar förhoppningsfullt hos oss vid grinden, verkar ha glömt att hon sökte kompisarna. Vid grinden brukar man få havre och Bubla gillar havre. Jättemycket. Vi börjar gå mot högen av asp och getter, och hon minns att det är hon som bestämmer och bör få mest asp. Hon springer rätt in i högen och puttar undan de som är ivägen. Bräker förnärmat. Hon låter mycket, Bubla. 

(Nej, det är inte Bubla på bilden, det är Karoliina. Bubla hade inte tid.)

Vardag

Jonämen här rullar det på. 

Lillebror har provperiod, vilket betyder oreda i tiderna. Idag slutade han vid 10, i morgon börjar han vid 12. Tur det är moppeväder. 

Eller nä. Morgondagens prognos visar 10m/s och regn. Inget vidare moppeväder. Hm. Får fundera på den. 

Klappar getter varje dag. Skönt gäng, dessa tio. Nyfikna och gosiga. Gillar havre. Och dragkedjor. Och fingrar, lite grann. 

Lasagne till middag. Gott. Mysigt prat med Storasyster. Saknar henne. 

Så, ungefär, har vi det. 

Sköna damer i hagen

Vi har just nu 10 unga damer i hagen. Precis hur söta som helst, de flesta väldigt tama och gosiga. De är också lite som popcorn - om man kommer för nära hagen och tittar in så har man plötsligt en eller flera på fel sida stängslet. Vi har lärt oss att närma oss hagen snabbt och själva gå in utan att tveka, så hålls alla bäst på rätt sida. 

Gänget

Vi har 5 stycken små grå utan horn. 
Det här är... en av dem? 

Systrarna Carlos och Tommy

Nikki, nykomling med vackra färger

Carlos igen. Ett gosedjur. 

Surina. Helvit och vacker. 

Dessa två är inga damer och de bor inte i hagen. Men ändå. 

Inte alls synd om oss

Skogsvandring och kaffe i ängskant. Solsken och goa vänner. 

Inte så jobbigt, faktiskt. 

Hundraårskalas

Kul dag på jobbet. Eller MED jobbet, kanske? Hundraårskalas på Jan Karlsgården, med kollegor och gäster och toppenväder. Allmänheten var inbjuden till familjedag där man fick prova på endel av våra verksamheter. Kasta livboj, zumba, måla stenar, meta abborre. Och ballonger. Har blåst upp massor av ballonger. 

Många var glada att vi ordnat så fint. Vi var kanske mest glada att folk ville komma. Och att vi fick ordna nåt tillsammans, sådär som man gjorde förr. Och att vi var så många som hjälptes åt att ingen behövt jobba ihjäl sig. 

Nitton

Den här godingen fyller 19 idag. Nytt för i år: fira födelsedag på annan ort. Det gick bra det också. 

Det sägs att gänget fixat äggröra och levande ljus, och födelsedagssång, till frukost på internatet i morse. Födelsedagshälsningar på Instagram och på telefon. Och fryspizza till middag. 

Älskade stora ongen min, hoppas du haft en mysig nittonårsdag. Vi saknar dig här, och gläds åt ditt äventyr. PUSS och grattisar!!

Flyttrumba

Dessa sköna damer har åkt hem idag. Hem till getabocken. Det är dags att börja produktionen av nästa års killingar. 

Kvar i hagen är fem unga damer som just ikväll har låtit lite ynkliga. Å andra sidan blev det rätt mycket lugnare vid den dagliga havreutdelningen, såpass att en av de två blygaste vågade sig fram till havrehanden. Mysigt. 

Ska nog investera i nya gympadojor snart. Kanske.

Crossfiten igår känns i ben och mage idag. Ovan - men bra - känsla att längta efter träning och bli pigg och glad efter varje pass. Orsakar en liten identitetskris, har sannerligen aldrig längtat till nästa träningspass förut. 

Jaja. Kul så länge det varar. 

Har också betalt in en restskatt och klippt stamskott från gårdslinden till getterna. Och lånat en bil från bilverkstan. Long story, men det går inte jättebra för fridhemsbilarna just nu.

Nu sova. 

Vi hittade svamp!

Vi brukar inte hitta så mycket svamp på våra skogspromenader. Men vi letar gärna. Och provar igen. 

Och trägen vinner ju faktiskt, precis som det står i svampboken. Hittade trattisar och blek taggsvamp. Ikväll blir det svamprisotto till middag. 

Ibland visste vi precis var vi var. Ibland inte alls. Ibland visste vi nästan var vi var ända tills vi kom på var vi egentligen var. Och ibland kom vi på att vi varit precis där vi trodde. Ungefär så. Sen gick vi hem och rensade svamp

Kalasdag III

Kanske inte precis kalas i ordets festligaste mening, men definitivt en kalasbra dag tillsammans med jubilaren. Hans favoritsyssla är ju alltid, i alla väder, att gå ut med stormköket. Oftast har han lite svårt att få familjen med sig, antingen har vi för bråttom, tycker bärandet är onödigt, för kallt att sitta ute, vill inte ta med den där extra jackan. Eller nåt. 

Men nu gick vi ut tillsammans. Alla som var hemma. 

Med korvsoppa och kaffe och ingen brådska i världen. Hur mysigt som helst.