Under första veckan på mitt första riktiga jobb, kanske rentav efter allra första dagen, åkte jag till BB i Mariehamn. Min barndomskompis, min nästansyster, hade åkt in pga vattnet hade gått, och jag tänkte bara höra hur hon hade det. Tänkte att hon kanske hade flera dagars väntan framför sig och ville ha sällskap en stund. Det hade hon inte, hon hade redan fått sitt efterlängtade barn, en son med stora ögon. Jag fick hälsa på dem, utanför besökstid och först av alla, tror jag. Hon såg ut som om hon hade cyklat en tur, snabbt gick det, och gossebarnet sov nöjd i sin säng där på avdelningen. Hon var så glad, såg så stark ut, inte alls sådär matt som nyblivna mödrar på film.
Det ska alltså föreställa 20 år sedan? Jösses.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar