Hon som var min idol. Hon som hade sån tro på att människor vill väl och att allting ordnar sig bara man är lite intresserad. Hon som rest världen runt. Hon som alltid tänkte på barnen först. Och på hur hon kunde hjälpa och göra världen lite bättre för de små och svaga.
Du behövde åtminstone inte vara hjälplös så länge, kära Anna-Lisa. Jag kommer att sakna dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar