Inte är de särskilt lustiga heller

Det är så galet många grodor runt Fridhem nu i sensommarfukten. Pyttesmå grodor som ser ut som grus som rör sig, mellanstora grodor vi är rädda att trampa på, jättestora grodor som vi går runt ifall de tänker anfalla. 

Är några av dem paddor? Varför är de så många? Är det för att jag inte sett en enda orm på hela sommaren? Vart tar grodorna vägen när det blir kallt? Varför bryr sig inte hunden om grodor, han anfaller ju allting annat som rör sig? 

Så många frågor. Som grodor, nästan. 

Gårdshund någon? Billigt!

Herr Hector Hund har lärt sig att man KAN klämma sig ut genom altandörren om den står på 2cm glänt, bara man pressar tillräckligt. Han är således någonstans i storskogen nu och har varit det i två timmar. 

Två timmar är ungefär vad han brukar vara borta när han rymmer, så jag tänker att han nog kommer hem snart. Blöt, törstig och myllrande av fästingar. Och kommer att slafs-slicka sina tassar till ca kl 03 i natt och med det hålla mej vaken. 

Borde troligen vara en stödjande hustru som gläds över att hussen lugnt kan lägga sig och sova pga vi ändå inte kan göra något annat än vänta, MEN DET ÄR JAG INTE, DET GÖR MIG SKITSUR. Jag kommer att vara trött som en zombie imorron och jag vet att inget blir bättre av att alla är trötta men ändå. 

Vi ska inte köpa kajaker nästa sommar, vi ska bygga staket. Sådeså. 

Förhör Lillebror på engelskaläxan

Flatulence ingick inte i mitt ordförråd.

Jag är rätt säker på att det inte stod i min engelskabok när jag gick i sjuan. Inte pratar vi så mycket om det på jobbet heller. 

Men å

Plötsligt blev det måndag? Jag hade ju massor att skriva om i helgen, men glömde visst bort att faktiskt skriva om det. 

Som till exempel att vi tog oss ut en tur med båten i det fantastiska vädret. För mej och Storasyster vad det första gången i sommar vi ens satte foten i båten. Pinsamt. 

Och födelsedagsfika i glashuset. Och kattbus i trädgården. Och bästa sortens septemberväder. 

Men nu tar vi måndag i stället. 

Det finns så mycket att utforska när man är liten

Knas i hästhagen

Min kompis Fiona (alltså allra mest Fabbes kompis) har diagnosticerats med fång. Det betyder tokvila hela vintern och aldrig mera grönbete. Dessutom har hon såklart ont i hovarna, stackarn. 

Bläh. 

Hennes människor var här idag och tog ner stängslen från fridhemshagen. Blir inte fler hästinhysingar här. 

Dubbelbläh. 

Ja må han leva!

Storasyster har bakat födelsedagstårta hon. 

Mums. Och grattis! 

Nu blire regn

Till och med på Fridhem togs tvätten in idag.

Nåra grejer

1. Bra dag på jobbet, bra möten som redde ut en del frågetecken. Lika många kvar tills i morgon, men bra ändå. 

2. Fick klippa tovor från pälsen på katten Sirius, han som tydligen övervägde att bli en vildkatt när den svartvita ohyran flyttade in. De senaste par dagarna har han haft haft ro att sova inne några timmar, och nu har jag alltså fått städa bort några enriskvistar ur pälsen. Skönt. 

3. Storasyster har köpt ett par knallgula skor på Emmaus. Skyhög klack, fruktansvärt opraktiska på alla sätt. Storasyster är lycklig. Jag känner mej uråldrig. Precis som det ska vara. 

Hann sitta halva kvällen i glashuset idag också

Städdag. 

Har t ex ersatt den snygga zinkbaljan vi använt som kattlåda med en väldigt osnygg plastlåda med praktisk kant. Även jag har mina gränser för hur mycket begagnad kattsand det är ok att ha på golvet. Och fullådan stod ändå i härbret, har väl stått där sen stockholmskatten Pingo flyttade hit ca 1978 och blev utekatt två veckor senare. Ser fram emot våren när vi förhoppningsvis kan avveckla lådan. Kattskit i rabatterna är bättre än kattsand på golvet. Tycker jag. 

Hittade för övrigt fridhemsbarnens första ryggsäckar idag när jag letade efter nåt helt annat. Tatonka, 2 liter. Mycket näpet. Numera står det gympaväskor, simväskor och blytunga skolväskor i drivor i farstun. Tur att tiderna förändras. Och att ingen av väskorna innehåller jordiga fotbollsskor, brukar jag tänka. 

Och så fick vi lasagne till middag. 

Over and out.