För varmt

Känslan när jag går ut från kontoret är lite som att gå av planet på forna tiders charterresor. Eller som att gå in i en bastu. 

Så rätt med en linnea

De kallade sig blomsterflickorna, hon och hennes väninnor. De som reste världen runt med en flora i handen. 

 

Genidrag

Nåt av det smartaste jag gjort på länge: Handla innan jobbet. 

Exakt ingen trängsel! 

(Verklig anledning: En toapapperssituation på väg att bli akut i kombination med dåligt minne - litar inte på att jag minns läget när jag ska hem i eftermiddag. Nästa steg hade varit att stänga den ena av Fridhems toaletter. Just toapapper kan ju förvaras i varm bil hela dagen, bra grej.)

(Dessutom var kattmaten nästan i samma situation. Om man frågar Sirius är det faktiss mycket värre.)

Nämen vad bra då

Utflykt

M åkte till Småland i morse, första dagen på sin semester. Det har varit målet sedan reserestriktionerns lättat något. Det är länge sen vi träffades nu, julen 2019. Det är faktiskt väldigt, väldigt mycket FÖR länge. 

Önskar att vi alla kunnat åka med. Kanske höstlovet, när vi alla är ordentligt vaccinerade? 

Nåväl. I allt detta nysande är det ju bäst att hållas hemma. Men det gläder mig oändligt att M äntligen fått träffa sina föräldrar. 

Vink vink, Farmorn och Farfarn. Vi saknar er här. 

…and counting

Åkej. 

Jag har nog nyst 300 gånger idag. Är mycket trött på det nu. 

Fyra av fyra

Nämen från och med idag har alla fyra Fridhemsfolk testats för coronavirus minst en gång. Jag var sist ut. Kan rapportera att det killade väldigt mycket i näsan. 

Lillebror passade på att vara förkyld under sina tre lediga dagar. Testade negativt för fyra dagar sedan. Mina symptom är exakt samma som hans, så jag är inte precis orolig för testresultatet. Men reglementet säger att man ska testas vid förkylningssymtom så då gör vi så. 

Måste säga att jag är imponerad av arrangemanget kring testerna. Man ringer ett nummer och får testtid samma dag. Kör sin bil till en kö, personalen kommer ut och testar. Det är det som killar i näsan. Man får en näsduk också, det är bra. Stiger inte ens ur bilen. Åker hem igen inom mindre än fem minuter. Får testresultat i ett SMS dagen efter. 

Om det är negativt, vill säga. Vill helst inte veta vilken slags cirkus som tar vid om det är positivt, men då får man ett samtal och en smittspårning aktiveras. Alla man träffat de senaste dagarna sätts i karantän enligt smittskyddslagen. 

Men det tar vi inte reda på den här gången heller, tänkte jag. 

Ägnar resten av dagen åt att lyssna på ljudbok (och nysa) vågrätt på sängen. Är tämligen uttråkad men så får det vara. Just det är ju faktiskt en vana vi skulle kunna behålla när pandemin släpper greppet? Att stanna hemma vid förkylning. Bra grej. 

Hamnarbetare på väg till jobbet

”Undrar om jag har nån soppa kvar?” sa han när han gick ut. 

Tydligen inte? 

En mors nerver tycker han är lite sen nu, men hey. Han har koll, visst? 

Tack för det

Äntligen kom regnet. Stilla och sommarfriskt och hela natten. Det var som om världen fick färg igen. 

Och vi fick vatten i tunnan. 

Lite ledsen idag

Vi fick så tråkiga nyheter i morse. Vår kära Linköpingsfaster finns inte längre. Det var inte precis oväntat, men det gick så mycket fortare än vi ville tro. M skulle ju hälsa på henne på lördag när han fått semester. Nu blir det inte så. 

Hon som var min idol. Hon som hade sån tro på att människor vill väl och att allting ordnar sig bara man är lite intresserad. Hon som rest världen runt. Hon som alltid tänkte på barnen först. Och på hur hon kunde hjälpa och göra världen lite bättre för de små och svaga. 

Du behövde åtminstone inte vara hjälplös så länge, kära Anna-Lisa. Jag kommer att sakna dig.