Utflykt? Utflykt!

Lillebror och jag har länge pratat om att göra nåt på sportlovet. Liksom nåt annat än åländska vandringsleder, som varit det festligaste nån vågat sig på de senaste åren. Som kanske ett par dar i Stockholm? 

Vissa generationer har ju liksom helt missat självklara steg i åländska ungdomars utveckling. Storasyster har till exempel aldrig varit på krogen, trots att hon haft åldern inne i ett och ett halvt år. Krogarna har helt enkelt inte varit öppna när hon varit hemma. 

Lillebror har aldrig varit i Stockholm. Jo, på Eriksdalsbadet, och i mängder av förortssimhallar. Men aldrig varit på de standardiserade dagsturerna när ålänningar åker pyjamasbåt, shoppar sig genom storstan och hem igen med kvällsfärjan. Vi kom på att han inte har en aning om Drottninggatan, Gamla stan, T-centralen etc etc, där vi andra vimsat runt och så småningom lärt oss navigera. 

Bör åtgärdas. 

Idag har jag äntligen vågat boka färja. Man vet ju inte riktigt om det går några färjor, om nån får nåt virus, om det är försvarbart att ens lämna huset. 

Men just nu ser det ut som att vi åker imorgon. 

Ser så himla mycket fram emot detta.