Detta fantastiska påskväder, i kombination med jojo-körningarna till simhallen i Godby, gjorde att Lillebror och jag ville se något av norra Åland. Ni vet det där mystiska, bortom muren, som vi lemlänningar aldrig ser.
Det finns massor av fina utflyktsmål, vandringsstigar och utsiktstorn att utforska, inget av dem särskilt väl utmärkt på kartor och infoskyltar om man inte vet var man ska leta. Eller ja, om man som jag sitter hemma vid skrivbordet och tror att man ska kunna googla upp dem så är det åtminstone inte så lätt. Det ser gärna ut så här. Eller så här. Information om ATT något finns, men inte hur man hittar dit. Hmpf.
Nåväl.
Orrdalsklint, Ålands högsta punkt har länge stått på Lillebrors önskelista. Dit vet vi alla att det inte är skyltat, så lika väl dit som nån annanstans, tänkte vi. Lite mer googlande så hittade jag den här beskrivningen (tack!), och med lite hjälp av Lillebrors stigfinnarögon så hittade vi trappan till toppen, jajamen.
 |
| Mycket fin utsikt från toppen. |
 |
| Åt alla håll. |
 |
| Skylten till Grottan vilade sig lite. |
Nästa gång ska vi ha lite mer tid på oss och gå vägen via Grottan tillbaka. Jag tror att jag kanske hittar vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar