För varje sån här sjukhusvända blir jag mer och mer imponerad över hur ensamstående föräldrar klarar sin tillvaro över huvud taget. Och sjömansfamiljer, som är vanliga på Åland. Och alla andra där en förälder klarar hela ruljansen på egen hand. Jag tycker det är lite körigt att få ihop körningar och handlingar och matlagningar och soptömningar med hjälp av 1 personal, jag. Pff.
Aja, i det här fallet är det tillfälligt, så ska inte klaga. M är opererad och vaken, men lät väl kanske inte jättekaxig när jag pratade med honom. Vill ha hem honom nu, så att jag kan klappa lite på honom. Kanske i morgon?
Och så går det att få barnen att göra storverk när en förälder är frånvarande, det ska noteras. Ikväll har vi ätit en delikat fredagstaco tillredd av Storasyster med endast ett fåtal muntliga instruktioner från Fridhemsfrun i soffhörnet. Spelandes Candycrush. Bra grej i allt det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar