För övrigt funderar jag allvarligt på att lägga ner det här med ridlektioner. Jag tycker det är tokroligt, på riktigt, men logistiken med simträningar, karate, trombon, körsång och andras ridning äro icke nådig. Det är några år nu, när barnen vill prova på mycket men inte kan transportera sej själva, som mina egna nöjen får stå tillbaka. Det känns OK.
...men jag märker att jag sneglar lite på nybörjarkarate för vuxna. Hmmm. Förutom att den är väldans mycket billigare än ridlektioner så går den samtidigt som juniorträningen. Fiffigt, va?
Karate, va? Det låter väl hur kul som helst?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar