Att elda. I vår röda spis.
Jag vet inte om jag har några förtryckta pyromantendenser, eller om jag har några kvarglömda grottgener som ger mej en närmast löjlig tillfredsställelse när jag får elda i spisen. Tända en brasa, höra knastret, känna värmen när den så småningom sprider sej och strålar ut från hela spisen. Jag klappar på spisen när värmen kommer, jag kramar spisen när den blivit riktigt varm. Jag bär ved och jag spåntar stickor och jag fyller på vedlådan och jag tassar ner från sovrummet när jag egentligen borde somnat för att skjuta spjället så att inte värmen rymmer.
Ja, ni fattar.
Jag gillar vår spis.
När jag läser det här låter det inte särskilt "high five" utan mer som en... besatthet?
 |
| 23 augusti 2011 |
 |
| 24 augusti 2011 |
 |
| 28 augusti 2011 |
 |
| Nu. Och typ jämt. |
(Det här inlägget är en del av Lisas lista, som jag hakade på. En rubrik för varje dag i januari.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar